Under förra mandatperioden slöt staden avtal med dåvarande Luftfartsverket, numera Swedavia, om att Bromma ska upplåtas för affärs- och reguljärflyg. Swedavia sköter Bromma baserat på detta avtal som gäller till 2038.

I en allt globalare värld så är det viktigt att ha bra goda förbindelser med omvärlden. Det är en fråga om konkurrenskraft för lokalisering av företag i Stockholm och det är också viktigt för att locka hit såväl kapital som kompetens. Ingen annan stad i Norden har så många företags huvudkontor som Stockholm. Det ska vi vara glada för. Det lockar till sig tjänste- och servicepersonal och kompetens.  Därför var det- och är det – viktigt att rädda Bromma utifrån ett näringlivsperspektiv. Och hittills har det visat sig vara en mycket klok politik. Näringslivet uppskattar affärsflygets möjligheter på Bromma. Därför är det viktigt att Swedavia utveckar Bromma utifrån det avtal som finns. Ett Bromma som är till för reguljärflyg och affärsflyg.

/

Det som är intressant att notera är att det inte bara är på detta område som oppositionens politik är värd att granskas och ställas mot om förslagen är genomförbara eller ej. I dagens debatt påstods det bl a att i princip alla som är under 25 år i Stockholm är arbetslösa. Det är en väl spridd felaktighet – att ungdomsarbetslösheten i Stockholm skulle vara så fruktansvärt hög. Jag kan konstatera när jag tittar på statistiken att det ser ut på följande sätt i december 2011 :

18-19 år 2,7% (andel av befolkningen)

20-24 år 3,0%

Så från att i princip alla under 25 år ska vara arbetslösa så visar statistiken från Sweco att det är 97% som inte är arbetssökande. Titta särskilt på diagram 3 pdf december 2011.

Detta kan jämföras med SCBs AKU-siffror för december 2011 för riket som visar att 20,8% av ungdomarna mellan 15-24 år var arbetslösa. Men av dessa studerade 44% på heltid.

Lärdomen av detta – granska oppositionens förslag och påståenden. Verkligheten kan visa sig helt annorlunda än det de påstår.

/

Prognosen visar att det kommer att finnas stor brist på lärare, förskollärare, vård- och omsorgspersonal, tekniker och inom tillverkning. Den totala efterfrågan på arbetskraft beräknas öka med 200000 personer fram till 2020 i Stockholmsregionen, dvs med ett Uppsala. Tre av fyra jobb handlar om personer med eftergymnasial utbildning. Efterfrågan på personer med enbart grundskole- eller folkskoleutbildning minskar. Efterfrågan på personer med gymnasieutbildning beräknas öka något, men då skiljer det sig givetvis beroende på vilken typ av utbildning man har.

Som jag ser det understryker resultatet av denna prognos några saker:
1. Fler ungdomar måste ha gymnasiebehörighet när de lämnar grundskolan.
2. Fler ungdomar måste klara sin gymnasieutbildning.
3. Informationen om vilka utbildningar som leder till jobb måste bli bättre och börja redan på grundskolan.
4. Efterfrågeökningen understryker vikten av att det byggs fler bostäder i hela länet. Alla kommuner behöver bidra för att tillgodose arbetsmarknadens kompetensbehov.
5. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den komptens som finns hos många med utländsk bakgrund, personer som redan finns här i regionen.
6. Pensionsavgångarna under perioden är yttreligare en viktig aspekt som understryker behovet av inflyttning och bättre tillvaratagande av utrikes föddas kompetens på arbetsmarknaden.

Stockholmsregionen är en viktig tillväxtmotor för Sverige. Det är väsentligt att företagens, akademiernas och andra arbetsgivares komptensbehov kan tillgodoses. Ett komptensbehov som innebär kompetenskrav som är högre än på andra håll.

När vi vet att antalet jobb där det bara krävs förgymnasial utbildning minskar så understryker det än mer vikten av att grundskolan lyckas med uppdraget ”alla ska med”. För alla individer har ett intresse och något som de är bra på. Den stora utmaningen är att hitta detta redan i grundskolan. Lyckas man med det är jag övertygad om att andelen utflippade/avhoppade elever kommer att minska. Var finns det bästa skolexemplet på hur man jobbar för att åstadkomma detta i Stockholm? eller i Sverige?
/

Att ta sig rätten att klottra på annans egendom kan inte accepteras. Det är därför staden tillsammans med fastighetsägare mfl jobbar med 24- timmarsgarantin. Nolltolerans mot klotter innebär dock inte att Stocholm är mot konstformen graffiti, vilket jag har framfört i olika sammanhang. Men vissa vill uppenbart inte höra på det örat, allra minst ”Rudie” som vill göra mediala pajaserier kring detta. Om det faktum att staden inte upplåter fria utrymmen för olika typer av konstformer innebär att vi är emot dem så skulle vi vara emot många, många konstformer.
/

Ett inslag i Stockholmsstrategin är att utveckla besöksnäringen i skärgården. Ett arbete för att analysera vad som krävs för att möjliggöra detta har påbörjats men en sak står klar redan nu. Säsongen måste förlängas och standarden höjas. I detta arbete ingår skärgårdskommunerna, landstinget och länsstyrelsen. 

Evenemang är också en viktig del av strategin för att attrahera fler besökare. Redan idag har vi ett system där Stockholm Business Region har en budget om 5 Mkr/år som kan användas för marknadsföringsbidrag till arrangemang i Stockholm som uppfyller vissa uppställda kriterier, bla bidrar till att marknadsföra Stockholm internationellt. Många aktörer tror att detta är ett bidrag som staden ger för att just ge ekonomiskt stöd till ett arrangemang. Men så är det inte. För att komma i fråga måste det vara en arrangör som har en sund ekonomi som kan visa på en realistisk budget för arrangemanget och har en stabil organisation. I övrigt ska arrangemanget uppfylla kraven för marknadsföringsstöd.  Förutom detta marknadsföringsstöd om totalt 5 Mkr/år arbetar staden med att ta fram en evenemangsstrategi som handlar om om att vi själva ska jobba proaktivt med att attrahera de evenemang som vi vill ha till Stockholm. Inom ramen för detta arbete kan det också bli möjligt att staden går in med ekonomiska medel på ett annat sätt än marknadsföringsstödet. Men då blir det en fråga för kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, som fallet var med Volvo Ocean Race.

/

Flera av de som fanns på plats har fått Stockholm Stads Innovationsstipendium. Det är kul att höra att denna utmärkelse har betytt mycket för deras företagsutveckling. Sverige har gott anseende som innovativt land men det gäller att det också blir framgångsrika företag av innovationerna och uppfinningarna.

I montern fanns följande företag företrädda

Binnova med produkten CILA, en praktisk avrinnare som lyfter sallad mm från sköljvatten i skålar 

En magnetisk skylt från Ceders Brodyr och Hantverk

Halsvärmaren Giraf från Giraf of Sweden

Cool Globe som håller maten kall från Cool Globe 

En hållare för hushållspapper dold i överskåpet från Rivröret

En box för smör och margarin med skärfunktion från Aioimark

Färglära från Kolormondo

Askurnor som är nedbrytbara från Infoform

Porslinsprodukter från Krondesign

En tavla som döljer den avstängda tv:ns svarta skärm från Splendid screen 

Ett bälte för mobilen från Mejt

/

Stockholm stad har anmodats av regeringen att inkomma med kommentarer till vad staden gör för att klara luftkvaliteten. Detta ärende visar att det är skarpt läge för Sverige i förhållande till EU och luftkvaliteten. Vi klarar inte att leva upp till direktivet,  det vet EU och nu vill de veta vad som görs för att klara det. Det är i denna kontext som frågan om dubbdäck i Stockholm ska sättas. Det handlar inte om att vara för eller emot dubbdäck. Det handlar om att förhålla sig till det faktum att dubbdäcken är den främsta orsaken till att Stockholm inte klarar luftkvaliteten. Ett direktiv som är uppsatt baserat på hälsoaspekter, där nya rön tydligt visar att höga pm10 halter i luften påverkar människors hälsa.

/

I artikeln lyfter DN ett antal intressanta gränsdragningsfrågor. Bland annat hur man ska särskilja traditionellt klotter från det man också skulle kunna definiera som gatukonst, konstinstallationer m.m. Jag tycker min partikollega Ariane Boucquet Pousette, gruppledare för Moderaterna i kulturnämnden i Stockholm, har en bra poäng när hon framhåller att installationen i DNs exempel är charmig i sig, men att intrycket sannolikt skulle vara ett annat om det rörde sig om fyra hundra katter i Riddarfjärdens vatten, som ingen tar ansvar för.

 Socialdemokratiska oppositionsrådet Tomas Rudin har i en bloggpost gått till storms mot majoriteten. Han undrar vad det är som skrämmer det borgerliga samhället när gatukonst av olika slag dyker upp i stan? Det kan jag svara på. Det vi reagerar på att människor tar sig friheten att klottra på eller förstöra annans egendom. Det är inte acceptabelt och jag är förvånad över att Rudin verkar tycka att det är ok att människor tar sig denna rätt . Till skillnad från Rudin är vi beredda att ta ansvar för stadsmiljön som helhet.

 Rudin lyfter därefter att policyn skulle vara för fyrkantig och att den inte går väl ihop med Kulturskolans undervisning. Staden har en antiklotterpolicy – inte en anti graffitipolicy. Vi bejakar lagligt målad grafitti i Kulturskolan såväl som i övrigt givet att utövningen sker inom ramarna för de lagar och regler som råder. Svårare än så är det inte – så det går alldeles utmärkt ihop.

 Självfallet ska vi ha en levande, snygg och intressant stad och stadsmiljö. Men till skillnad från Rudin så innebär detta inte för mig att vi ska acceptera att människor tar sig rätten att klottra på annans egendom. Stockholm ska vara en tryggt, rent och vackert stad där äganderätten respekteras och värnas. 

/